Okategoriserade

Måndag

Potager

Regnet kom, ändå till slut, hörde det och åskan långt bort i min lite oroliga sömn. Vaknar ganska sent och lite bedövad. Morgonen blir lite försenad. Gör yoga och andningsövningar. Rullar ut min nya matta och bara är i asanas och i andningen. Det har blivit en rutin, ett måste som sätter prägel på resten av min dag, en strävan att varje morgon få en bättre version av mig själv.

Dricker mitt roiboos och inser att nu är det precis en vecka sedan jag slutade med kaffet och jag saknar det inte! Brödet är torrt så jag försöker pigga på det i brödrosten, går sådär. Vad frukost kan vara tråkigt, ibland.

Signerar lite papper och tekniken kärvar… Detta kan göra mig tokig! Så allt blir inte klart. Men jag får bara leva med det. Min livlina säger att vi måste göra nytt lösenord… senare. Släpper det och går istället ut med hunden. Idag har vi sällskap av sonen. Vi går runt på vägarna. Hästhagarna är tomma på häst men fulla av klöver och timotej. Molnen lättar över hagarna och i de svalare vindarna är det nu lättare att röra sig fort.

Paeonia ’Coral Charm’

Långsamt tar jag mig på cykeln till jobbet. Har bestämt mig för att ta saker och ting i ett lugnare tempo, insett att jag mår bäst då, och nu har jag blivit så priviligierad att jag kan det. Känner daglig tacksamhet över det. Måste bara påminna mig hela tiden att jag inte behöver vara på plats 24-7 längre. Det är som bekant svårt att lära gamla hundar sitta! En man i röd tröja med stora hörlurar joggar mot mig när jag passerat korset. Han hälsar glatt – Hej! -Hej hej, svarar jag. Känner inte mannen och jag ler ända fram till krönet. Väl på Norrbys upptäcker jag att jag glömt mobilen hemma.

Dagens stora uppgift är att rensa ogräs i entrén. Snart kommer inte cyklarna in i stöden för alla buskiga växter. Definitionen av ogräs är väl ändå rätt växter men på fel plats, eller något sånt. Inget jag fördjupar mig i utan hackar med spade och drar med handskbeklädda händer. Nej detta är inga snygga exemplar av växter. Fyller trugs lass på lass. Folk stannar och pratar, trevligt att arbeta här i entrén. Tiden bara går och jag har ingen susning vilken tid det är förrän personal kommer och låser grinden. Hinner med att formklippa några idegranar och järnekar också innan jag ger upp för dagen. Toppar med lite vattning, de där jätteverbenorna i lerkrukor som står på rad, skitsnyggt men ack vad de dricker vatten! Jag oroar mig åter hur de kommer att se ut när jag kommer hem från min bortavistelse. Döda! Funderar på att göra en smal lång rabatt där till nästa år och sätta ner dem i. Kanske fungerar bättre?

Älskar pioner!

Tacksam för dagen har varit så skön. Skönt väder sköna människor och skönt att vila ögonen åter på cykelstället. Nöjd!

/Annelie

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.